Dramatisk minskning av böcker vid biblioteksflytt

Arbetet med att bygga Kulturväven, utforma dess utrymmen och planeringen av flytten av stadsbiblioteket fortgår. Uppgifterna om hur arbetet går och vad som görs är dock rätt knapphändiga trots att två kommunikatörer finns anställda för att förmedla information. Det senaste som hörts är att kommunstyrelsen godkänt det reviderade gestaltningsprogrammet för Kulturväven (vars största revidering var att kommunen inte fick tillgång till femte våningen i huset). Planeringen av de ytor som kommunen ska förfoga över börjar bli allt mer fastslagna. De vackra orden som hördes från ledande politiker börjar nu grusas sönder när de möter verkligheten.

Att stadsbiblioteket har behov av större lokaler, för bland annat fler böcker och andra medier, har vi här på Umebiblioteket inte invänt mot, utan hållt med om. Vi har också lagt upp skisser på hur en möjlig utbyggnad av stadsbiblioteket på dess nuvarande plats skulle kunna se ut. Behovet av större lokaler påpekades också av Marie-Louise Rönnmark och Tomas Wennström i den debatt som fördes i Västerbottenskuriren från februari och några månader framåt förra året. Sedan dess har planerna för stadsbibliotekets roll i Kulturväven blivit allt mer konkreta. Den första riktigt konkreta konsekvensen var att depåbiblioteket avskildes från stadsbiblioteket. De två ligger idag i samma byggnad och det har möjliggjort ett omfattande samarbete och utbyte mellan de två institutionerna. I framtiden kommer stadsbiblioteket och depåbiblioteket ligga i skilda byggnader vilket i praktiken stoppar detta täta samarbete. I ett möte i september förra året lade kommunstyrelsens arbetsutskott (Ksau) även fram idén att hela eller delar av stadsbibliotekets magasin inte skulle placeras i Kulturväven utan i en annan lokal. Att denna idé är urbota dum inser varenda människa som lånat en bok från stadsbibliotekets magasin (vilket ledamöterna i Ksau uppenbarligen inte gjort). Skillnaden i tid för en låntagare att få en bok från magasinet skulle öka från fem minuter till kanske ett dygn. Stadsbiblioteket insåg detta direkt och påpekar i rapporten Om allt inte ryms på sida 6 att ”Stadsbibliotekets magasin inte är detsamma som förråd, lager eller arkiv, utan en aktiv, men något mindre frekvent del av biblioteket” och vidare att ”kravet på öppna och samlokaliserade magasin är så pass viktigt att vi beredd att pröva en minskning av Stadsbibliotekets samlingar i magasin.” Stadsbiblioteket fick till stor del sin vilja igenom, förutom de offentliga trycken som antagligen kommer placeras tillsammans med depåbiblioteket, men insåg nog inte vilka konsekvenser det skulle få.

det Ksau-möte i november förra året där Om allt inte ryms diskuteras så sägs det på sida 5 att ”Möjligheten att minska samlingen i magasin ska prövas.” Från att ha argumenterat som om en flytt skulle innebära större utrymme för böcker och andra medier har det nu vänts till en strävan att minska stadsbibliotekets samlingar för att få plats kulturhuset. Möjligheten har nu inte bara prövats, utan också börjat genomföras. En kraftig ökning av utgallringen av böcker började efter att beslutet fattats att stadsbiblioteket ska flyttas till Kulturväven. Redan tidigt stod det alltså klart att stadsbiblioteket skulle få mindre plats för böcker och andra medier.

I slutet av oktober antogs den föreslagna gestaltningsplanen för Kulturvävens inre utformning av Ksau. Denna gestaltningsplan har genomgått kraftiga revideringar efter det att kommunen av Balticgruppen nekades använda Kulturvävens femte våning. Revideringen av planen, där ett helt våningsplan gick förlorat, genomfördes på ungefär en månad och ledde bland annat till att de planerade danssalarna ströks och det kvinnohistoriska museet flyttades ner. Denna framstressade, reviderade gestaltningsplan ligger med stor sannolikhet åtminstone delvis bakom den dramatiska information som, enligt källor i verksamheten, lades fram på stadsbiblioteket i början av november. Ytorna som tilldelats stadsbibliotekets samlingar räckte inte till trots de intensiva utgallringarna som redan pågick, utan samlingarna var tvungna att minskas kraftigt för att få plats. Av de nuvarande samlingarna var 20% av materialen för barn och 40% av materialen för vuxna tvungna att rensas ut! Av stadsbibliotekets 350 000 böcker (och andra medier) skulle över 100 000 böcker (och andra medier) rensas bort.

Lösningar på detta problem börjades så klart genast undersökas. Ett lösningsförslag som nu lagts fram är att öka bokhyllornas maximala höjd till två meter och att placera små bokhyllor i alla hörn och utrymmen som går. Att öka bokhyllornas höjd må vara en bättre lösning än att gallra ut 40% av materialen, men är problematiskt då det kommer göra böckerna på de översta hyllplanen mindre tillgängliga för många vuxna biblioteksbesökare. Att ha två meter höga hyllor för barn borde vara uteslutet helt. Vad gällande att ha en mängd bokhyllor överallt så kan svårigheter uppstå med att hitta bland böckerna om inte ett smart system används och det är också tveksamt hur mycket extra utrymme detta ger. Och i vilket fall som helst så borde det inte vara nödvändigt att desperat leta efter varje möjligt extra utrymme som finns för att få plats med så mycket som möjligt av det material, främst böcker, som redan finns i samlingarna. Det skulle ju bli ett större bibliotek! Exakt hur stora mängder material som kommer räddas genom dessa åtgärder är för tillfället oklart. Det är definitivt inte allt då en ytterligare intensifiering av de redan hårda utgallringarna beordrats. Vad som är helt klart är att ett stadsbiblioteket i Kulturväven inte kommer betyda att det kommer finnas mer material att låna, utan tvärtom drastiskt mycket mindre.

Hur har stadsbiblioteket hamnat i denna situation? Delar av svaret finns i den Lokalbehovsanalys som vi tidigare diskuterat på denna blogg. Där pekas ett antal risker ut med detta projekt och en del av dem passar väl in denna situation. Redan när projektet drog igång påpekades det från flera håll att det var ont om tid. I rapporten påpekas att det finns en risk att dialog mellan medborgare och medarbetare kommer gå om intet. Med den snabba revideringen av gestaltningsplanen som antogs lär inga större dialoger eller samtal skett. Facit blev krav på nerdragningar på 20% för barnmaterialet och 40% för vuxenmaterialet. En annan risk som pekas ut, och som diskuterats ovan, är att beslutsfattare ser på magasinen som arkiv utan något större värde och inte som ”aktiv, men något mindre frekvent, del av biblioteket”. Det tycks uppenbart att detta är fallet. Till sist pekas risken ut att arkitektur går före funktion. Detta har så klart varit ett genomgående drag i hela processen där det främsta syftet varit att bygga ”ett vackert ansikte mot älven” som Lennart Holmlund uttryckte det. Verksamheterna i huset har varit av sekundär betydelse. Möjligtvis med undantag för ett av projekten i huset som kommer till uttryck i titeln på ett föredrag hållet av Björn Johansson, VD för Balticgruppen utveckling, under Mex-dagarna i Umeå 6-7 november; ”Väven, hotellet med ett helt kulturhus som lobby”.

Vad än orsakerna bakom är så är det ett faktum att de utlåningsbara materialen kommer minska kraftigt vid en flytt av stadsbiblioteket till Kulturväven. Varför berättade inte de ansvariga politikerna detta? De pratade om större utrymmen vilket de säkert lär fortsätta med då bibliotekets ytor i Kulturväven inte kan skiljas från alla andra ytor utan allt flyter ihop till en enda yta. Men de kan inte komma ifrån det faktumet att antalet medier kommer minska på grund av utrymmesbrist. Detta var definitivt inte vad Marie-Louise Rönnmark och Tomas Wennström lät påskina i den debatt som fördes om stadsbibliotekets flytt till Kulturväven.

Framtidens biblioteket kan mycket väl bestå av mer möten och upplevelser och denna roll är en som biblioteket genom som öppenhet och tillgänglighet på många sätt är den perfekta aktören att fylla. Det är också en roll som vi här på Umebiblioteket gärna ser att biblioteken utvecklar. Men politikernas tycks ha glömt att vi faktiskt inte lever i framtiden, vi lever i nuet. I den senaste undersökningen från 2011 bland Umeås biblioteksbesökare så angav 11,4% att huvudorsaken till deras besök var att ta en paus och detta var den största katergorin av de icke läs-, bok- och lånerelaterade kategorierna. Den överlägset viktigaste orsaken, som 72,5 % svarade, till ett besök på biblioteket människor i Umeå angav var att låna böcker och annat material. Är det då verkligen för mycket begärt att stadsbiblioteket idag inte offrar ett brett urval av böcker och annat material att låna för en framtid som ännu inte har anlänt?

Advertisements

5 Comments

Filed under Uncategorized

5 responses to “Dramatisk minskning av böcker vid biblioteksflytt

  1. Louise

    Alltså är detta på riktigt?

  2. Frida

    Vilken sits kommunen satt sig i. Det finns inga vettiga argument kvar (om det nu ens fanns såna till att börja med) för att flytta biblioteket. Tack för att ni för fram detta i ljuset ❤

  3. Jag har hela tiden tyckt att det varit en urbota dum idé att flytta biblioteket. Hur mycket enklare vore det inte att utnyttja kommunens lokaler som redan finns i nuvarande bibliotekshuset? Dessutom ligger ju den nya platsen nere vid älven, vilket gör det mer otillgängligt för t.ex. barn och handikappade. Var det tänkt att fler ska måsta ta bilen till biblioteket istället för att åka buss?

    Om nu biblioteket måste flytta, varför valde de inte att bygga kulturhuset där de nu ska klämma in ett badhus och en shoppinggalleria? Det tycker jag skulle ha varit enormt mycket smartare. Speciellt som ett äventyrsbad kommer att vilja bygga ut, vilket teoretiskt sett (för någon som inte är insatt i varken arkitektur eller vilka byggnadslov som krävs var) borde vara lättare att göra ut mot älven.

  4. NN

    Ett bibliotek är inte nödvändigtvis bra för att det har ett överflöd av gamla böcker som står och samlar damm. Det är väl bättre att det har ett relevant bestånd och ett stort flöde av utlån och återlämningar. Vad är det som gör exempelvis Grubbebiblioteket mycket trevligare än Stadsbiblioteket? Inte är det mängden böcker i överfulla hyllor. Nä, satsa istället på levande verksamhet och bra bemötande! Varför flockas litteraturälskarna på Bokcafé Pilgatan? Inte är det på grund av att de har en stor referensavdelning som ingen använder eller en komplett uppsättning riksdagstryck från 1800-talet och framåt. Dagens stadsbibliotek kännetecknas av tristess och dess personal gör att det får en anda av uppfostringsanstalt. Så vill vi inte ha det i vårt nya stadsbibliotek. Tänk nytt!!!

  5. Pingback: Media & svar på kritiken | Flytta inte stadsbiblioteket!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s