2011 visade många umebor en kollektiv vilja att bestämma var – för oss – viktiga verksamheter ska vara belägna i stadsrummet. En så mångfaldigad och livaktig proteströrelse i en lokalt präglad fråga är det länge sedan vi såg här i Umeå. Sedan dess har diskussionen mattats av och i mångt och mycket är det nu väntan på klarare besked i en rad sakfrågor som står i centrum. När vi nu ringt in 2012 återstår cirka 2 år tills biblioteket i praktiken planeras att flyttas. Förhoppningsvis kan vi under dessa år fortsätta visa politikerna att det är folkets röst som i sista instans väger tyngst, och att arrogans inför detta faktum inte lönar sig i längden.

Så länge får ni njuta av årskrönikan (strax efter 10 minuter in) här: http://svtplay.se/v/2658549/vasterbottensnytts_arskronika

Svenska Dagbladet har även påbörjat en artikelserie av Kulturhuvudstadsåret. Förhoppningsvis väljer även de att synligöra biblioteksfrågan! God jul och gott nytt år önskar oss som pysslat med umebiblioteket.se

1) Stadsbiblioteket behöver anpassas inför framtidens behov. Mediekonsumtionen förändras, den blir allt mer digital och bibliotek behöver utvecklas som mötesplats. Därmed hävdade man också att bibliotekets lokaler var svåranpassade för denna omställning.

2) Stadsbiblioteket är för litet, det går inte att utveckla verksamheten i nuvarande lokaler som framställdes som trånga och otympliga. Huvudtesen här är att Umeå är en växande stad, nuvarande bibliotek byggdes 1985. Om 20 år kommer Umeå växt markant sedan dess, vilket kräver att biblioteket kan växa i yta. 

Stadsbiblioteket gjorde utifrån denna tanke också en rapport under namnet “Det ska vara så stort så att alla som vill komma in kan få plats” som vi frekvent använt i våra diskussioner kring flytten. Det har emellertid varit svårt att bemöta detta påstående, annat än i de förslag på frigörande av utrymmen och utbyggnad av nuvarande lokaler som framförts från olika håll. Anledningen till detta är att inga konkreta siffror funnits för de framtida bibliotekslokalerna.

När stadsbiblioteket i veckan släppte en rapport under det smått ironiska namnet “Om allt inte ryms” tycks dock verklighetsbasen i detta påstående få sig en törn. Det är fortfarande oklart hur stort det nya biblioteket blir i förhållande till det gamla, något som däremot tycks vara ett faktum är att det statliga depåbiblioteket inte ryms i det nya huset.

Depåbiblioteket finns alltså idag i anslutning till stadsbiblioteket och drivs via Kungliga biblioteket med statliga medel. Det är det enda av sitt slag. Den gemensamma placeringen har varit gynnsam eftersom bibliotekarier kunnat plocka fram böcker ur fjärrbiblioteket direkt till låntagare på en och samma plats, på så vis är alltså verksamheterna integrerade i varandra. Det är alltså samma personal som idag arbetar med såväl depåbiblioteket som stadsbiblioteket. I rapporten lägger man fram ett gott skäl att hålla dem samman, även om detta nu riskerar att tillintetgöras:

“Ytterligare ett skäl är att en geografisk närhet mellan Sveriges depåbiblioteks och stadsbibliotekets samlingar är att umeborna då får tillgång till den speciella kompetens som medarbetarna på depåbiblioteket har samt möjligheterna till samordnad katalogisering och klassificering ökar. “

Hur det i slutändan blir är inte klarlagt. Det är dock anmärkningsvärt att man nu tvingas skapa rapporter som kringskär bibliotekets volymer för att rymmas i de nya lokalerna. Avslutningsvis finns ett stycke i rapportens inledning som är värt att lyfta fram:

“På grund av den korta handläggningstiden har det funnits små möjligheter att skapa förutsättningar för medarbetares delaktighet. Dialog har bara kort kunnat ske med ett litet urval medarbetare. Samverkan med berörda fackliga organisationer har begränsats till ett snabbt inkallat informationsmöte. Det är inte tillfredsställande med tanke på frågans stora betydelse både för biblioteksverksamhetens framtida utveckling och för medarbetares framtida arbetssituation. Den snabbhet som arbetet med Kulturväven kräver gör att det behövs en plan för hur samverkan ska ske i det fortsatta arbetet.”

Ännu en gång ser vi hur stadsbiblioteket tvingas rikta kritik mot faktumet att processen gått på tok för snabbt, och därmed underminerat det demokratiska fundamentet i den offentliga verksamhetsplaneringen.

Den nya rapporten hittar ni här: Om allt inte ryms (pdf)

Inom ett antal dagar kommer även, enligt Kulturvävens informatör, den färdiga lokalbehovsanalysen av verksamheterna i Kulturväven. Vi antas få återkomma med en kommentar även på den, och förhoppningsvis konkretiseras processen ännu ett steg så att vi fortsatt kan granska löftena och visionerna mot vad som tycks bli det faktiska utfallet när projektet ska bli praktik.

Redan tidigare har vi diskuterat faktumet att delar av biblioteket inte kan komma att rymmas i den nya byggnaden. Detta framkommer i bibliotekets egen riskanalys och berör främst de magasin som idag finns i anslutning till stadsbiblioteket. Idag är lån ur stora delar av magasinen relativt enkla på grund av dess direkta anslutning till biblioteket. Bibliotekarier kan helt enkelt hämta böckerna direkt när de efterfrågas. När biblioteket nu flyttas tycks det som att magasinen alltså inte är planerade att rymmas i den nya byggnaden. Detta kommer troligen innebära att man, för att få åtkomst till böcker i magasinen, måste göra en beställning varpå bibliotekarierna hämtar böckerna i ett externt magasin, låntagaren får sedan hämta böckerna vid ett senare tillfälle. Den främsta ironin i detta faktum är att ett av förespråkarna av flyttens kärnargument varit att biblioteket idag är för litet. Nu innebär istället flytten att bibliotekets verksamhet styckas upp.

Detta tar TV4 Umeå upp i ett inslag i veckan som du kan titta på här.

Något som också skett är att tre (3) separata överklagan har inkommit mot detaljplanen för Kulturmötenas Hus (“Väven”). Det är dels Föreningen Byggnadskultur, dels Arbetarpartiet, dels en privatperson. Byggnadskultur vänder sig mot rivningen av det så kallade Stallet som är sammanbyggt med stora Hotellet, sedermera Kulturminnesmärkt. Arbetarpartiets överklagan handlar om “miljökvalitetsnormen för koldioxid” (Se VF länkad nedan för mer info). I privatpersonens fall handlar det om detaljplanens utställning och den lagstadgade ordning för hur detta skall gå till, något personen hävdar att man brutit mot.

Det tycks nu som att bygget lider stor risk att överskrida en redan tight tidsplan. Först diskuterades att huset skulle stå klart i januari 2014 med invigning till sommaren samma år. En försening kan således innebära att den nuvarande kärnan i Umeå2014 inte står klar till själva Kulturhuvudstadsåret. Detta berör även projektets kommunikatörer i ett mailutskick i veckan.

Det är anmärkningsvärt att lokala politiker, däribland kommunalråd Lennart Holmlund (S), kritiserar besluten att överklaga. Rätten att överklaga är en självklar del av den demokratiska processen kring omvandlingar av stadsmiljön. Det tycks som att den lokala demokratin ständigt står under attack från kommunpolitikerna genom processen att flytta biblioteket och påbörja en stadsomvandling med kärnan i Kulturhuvudstadsprojektet.

VF skriver här.

Här finns alla artiklar i reportageserien samlade.

Debattartikeln kan ni läsa här.

Den här lappen sågs upptejpad på flera ställen på det gamla VF-huset, även kallat Thornbergska. Ett fint exempel på vardagsmotstånd mot bland annat flytten av stadsbiblioteket tycker vi på umebiblioteket.se

Här är alltså artikeln som publicerades i Västerbottens Folkblad den 16 juni kring risker med flytten av stadsbiblioteket. Artikel tar dels upp den färdigställda riskanalysen från stadsbiblioteket men även kritik från medlemmar i Nätverket stoppa flytten av stadsbiblioteket. Läs och begrunda Wennströms fortfarande lika okonsekventa och svepande skäl för såväl flytten som bygget av det nya kulturhuset.

Vi har även blivit tipsade om ett intressant blogginlägg som vi hoppas att ni skall läsa. Bloggen Livets tid är kort har publicerat en ordentlig analys om de ideologiska betingelserna bakom biblioteksflytten och stadsomvandlingsprojektet i Umeå centrum. Inlägget tar upp ideologiska spektran såväl som synen på rumsbegrepp och medborgerlighet. Ni kan, och bör, läsa inlägget här.

Idag sände Sveriges Radio Nya Vågen ett längre reportage om biblioteksflytten och motståndet som bedrivits mot densamma. Nya vågen sänds över hela landet och tar i sitt reportage upp turerna kring Lennart Holmlunds SMS-skandal, demonstrationen, namninsamlingen, insändarstormarna, politikers nonchalanta attityd mot kritiker och den bakvända beslutsordningen. Ni kan lyssna på reportaget cirka 40 minuter in i programmet här.

Under veckan som var hade även Västerbottens Folkblad (VF) en artikel om avsaknaden av kostnadstäckning för Kulturväven och flytten av biblioteket. Där nämndes även Nätverket Stoppa flytten av stadsbiblioteket. Tyvärr finns inte artikeln på internet och vi har ännu inte haft möjlighet att fota eller scanna den. Förhoppningsvis kan vi göra det under veckan.

Lennart Holmlund, Umeås socialdemokratiska kommunalråd, fortsätter påvisa sitt förakt för den demokratiska opposition som existerar från Umeborna mot politikerna på sin blogg idag. Han jämför det folkliga engagemanget i lokala frågor med “Jerusalems klagomur” och det är inte svårt att förstå biblioteksmotståndets roll i kommunalrådets kritik. Blogginlägget hittar ni här.

Under gårdagen refererades även flyttmotståndet i en debattartikel av Folkpartisten Björn Kjellsson på VK:s debattplats. Kjellssons artikel berör främst undersökningen som antydde att ungdomar i Sverige har låg tilltro till demokratin och är beredda att sälja sin röst. Denna undersökning hade förvisso en allt för låg trovärdighet i form av statistiskt säkerställt underlag men, Kjellssons konstaterande är den saken till trots i sammanhanget relevant. Vi citerar:

Möjligheten att faktiskt påverka samhället är kanske den viktigaste faktorn för att också värdesätta demokratin. Kan man inte påverka behöver man heller inte engagera sig. Därför är den svenska utvecklingen också farlig när samhället börjar bestå av alltfler heltidspolitiker och det blir allt svårare att komma till en position med möjlighet till inflytande. Biblioteksflytten i Umeå är ett ganska bra exempel på när medborgare känner sig överkörda. Oavsett vad man tycker måste man som politiker lyssna och svara på de frågor som uppstår. Risken är stor att beslutsfattare uppfattas som svårtillgängliga och svåra att påverka och distanserar sig från medborgarna. Då uppstår frågan om varför man ska engagera sig alls, eller varför inte bara sälja sin röst – då tjänar man i alla fall något.

Passande nog röstade alla ledamoter ner medborgarförslaget på en kommunal opinionsundersökning under morgonens fullmäktige. Endast två ledamöter, en från Vänsterpartiet och den andre från Arbetarpartiet, röstade för förslaget. Kjellsson tycks därmed tämligen ensam i sitt parti om kritiken  - även Miljöpartiet och Centerpartiet, som i kulturnämnden röstade mot flytten var tysta denna gång.  Här finns Kjellssons artikel i sin helhet.

Umeå Kommun har även, efter medborgarmötena och vår “läcka” av behovsanalysen, börjat offentliggöra och tillgängliggöra olika dokument i högre grad. Dessa hittar ni på www.umea.se/kulturvaven. Vi kommer under veckan återkomma med ett antal kommentarer kring dessa dokument. Ha det bra så länge och glöm inte att fortsätta skriva insändare, ringa och maila politiker, snacka med grannar och visa ert motstånd mot flytten! Glad sommar så länge till er alla biblioteksflyttsmotståndare där ute!

Vi ska också, lite sent, passa på att uppmärksamma en debattartikel i VK som Centerpartiet skrev under föregående vecka om varför de i slutändan röstade mot en flytt av stadsbiblioteket i Kulturnämnden. Här hittar ni den.

“I Vk (den 3 jan 2007) sa Umeå C: ”Stadsbiblioteket har ju varit uppe till diskussion som en lämplig galleria, om man kunde flytta den verksamheten ner till älvkanten”

“Umeå C:s idéer om en galleria byggde i sin tur på ett inlägg från Svensk Handel (VK den 12 maj 2006): ”Felet med gatan [Rådhusesplanaden] i dag är att där finns för många “döda” fasader och biblioteksfasaden är det bästa exemplet på det. Lägg därtill att det planerade P-huset under esplanaden förverkligas och vi har en paradgata väl lämpad för kommers. Jag har inga problem med att biblioteket ligger där det ligger utan felet är att fasaden längs hela kvarteret mot Rådhusesplanaden är död. Låt oss därför i sansade ordalag se oss om efter en alternativ etablering för biblioteket”

Vi som driver denna blogg lägger stor vikt vid att undhålla oss konspiratoriska teorier som av naturliga skäl frodas i denna debatt på grund av den bristande tillgängligheten av information och transparens i besluten. Vi tar inte heller ställning för något parti och ingen av våra skribenter har någon som helst partianknytning. Det tycks dock allt svårare att diskutera biblioteksfrågan utan att vidröra frågorna om näringslivets inblandning i utvecklingen i förhållande till bibliotekets väl. I dagens kommunfullmäktige svarade Lennart Holmlund (Kommunalråd, S) på frågan om vad som skall hända med bibliotekslokalerna när biblioteket flyttat. En fråga som fortfarande står obesvarad. VK har skrivit en kort artikel här.

Även Lena Sandlin, ledarskribent på Västerbottens Folkblad har skrivit om biblioteksflytten och det möte även vi deltog vid under föregående vecka. Hennes inlägg hittar ni här. Det har tidigare varit märkbart tyst från den Socialdemokratiska lokaltidningens ledarredaktion i denna fråga. När Sandlin nu väljer att ta upp diskussionen görs det i ytterst försiktiga ordalag.